Avundsjuka och mindre bra egenskaper- jotack, jag vet.



Hej igen!

Som ni märkt har inget blivit skrivet på ett par dagar. Jag fattar att ni undrat men ska jag vara ärlig har jag inte haft något att säga. Så jag har låtit bli att klottra en massa junk som ingen ändå vill läsa. Men nu har jag något att älta här på bloggen:

Min bästa vän ska ha barn. Men inte när som helst utan för två veckor sedan. Vem det än är som ligger där inne så kan man lugnt säga att h*n tar god tid på sigJ. Min vän kan alltså ligga och föda i detta nu och det är så spännande! Hon har en fin kille på två år och nu är det dags för en nyföding. Jag håller alla tummar och tår.

Nu ska jag skriva om något som inte är helt okej att prata om. Jag kan inte föreställa mig hur det känns att kunna planera sitt barnaalstrande och faktiskt få planen att gå i lås. Det kan jag bli lite avundsjuk på ibland. Inte så att jag missunnar någon att ha lätt att få barn. Jo, ibland är jag till och med missunnsam.  När vi försökte som mest kunde jag bli så enormt provocerad av att få veta att någon i min närhet blivit gravid och på allvar beklagade sig över hur lätt det var och hur olägligt det kom när man precis kommit ur småbarnsåren bla bla bla. Ge ungen till oss då, tänkte jag elakt. Ingen vidare värst bra egenskap hos mig, det är jag medveten om , så skäll inte. Jag är inte mer än människa, jag heller. Och jag är enormt glad för att välsignats med Edie.

Jag undrar hur naturen lottar ut sina små till föräldrar. Jag vet i alla fall att jag drog den högsta vinsten och att fler med mig delar den känslan. Barn är fantastiskt att få och nu väntar jag med spänning på att få välkomna en ny liten fis till världen. Bara så ni vet är jag självutnämnd moster till detta barn och föräldrarna har inget att säga till om denna gången heller.

Nu ska jag försöka koppla in ett trådlöst nånting till tvn så vi kan se på viasat on demand. Jag ger mig fan på att det kommer strula. Jag återkommer.

Förresten, jag har faktiskt saknat att höra från er. Mår ni bra allihopa?


Kommentarer
Postat av: madde

du jag känner igen mig.jag är lika dan.vi arbetar påt oxå o vad händer 2 till mig blir gravida o jag sitter här o känner men jag då.ja vi har en men vi vill ha en till.har saknat ditt skrivande.kram

2010-03-15 @ 20:19:18
Postat av: systerA

Hej Kim! Det hade kunnat vara jag som skrev det inlägget....VET precis hur det känns. Sonen tog 2½ år på sig. Syskonförsök (påbörjades för tre år sedan...) är numera ivf nr 2, fick ett embryo insatt i fredags. Väntar nu otåligt...ska de gå denna gången eller blir det ytterligare besvikelser.



Nu är ju iaf våren och solen här!



Kram på dig/ Andrea

2010-03-15 @ 20:48:34
URL: http://davidsmamma.blogspot.com
Postat av: Budda (Tina)

Fin du är på fotot.



Tack, jag är okej. :)



Är allergisk mot ´planera´ barn för det går väl inte? Jag har iaf inte den erfarenheten.



Hoppas Edie också mår bra. :)



atti natt från Tina och tumhållning för Syster A peka på kommentaren

2010-03-15 @ 21:30:51
URL: http://www.budda.bloggplatsen.se
Postat av: Biggan

Viljan att få barn är starkare än allt annat tycker jag. Vår första gemensamma fick vi kämpa i fyra år och tre missfall för att få till. Vi hade bestämt att det skulle bli vårt enda barn eftersom det var så jobbigt. Så blev jag gravid när lillan var 7 mån och ingen av vare sig läkare eller vi själva vet hur det gick till. Men naturen ville väl. Idag är vårt "misstag" 6 år och det finaste som finns. Känner väl igen känslan av att alla omkring en skrek på sina ungar. Jag kunde känna :Ge den till oss då. Det värsta som hände oss var när vi träffade en privatläkare för att påbärja en utredning och läkaren ifrågasatte att jag hade tre barn innan. Vi kom ledsna med frågor om framtiden och hans första komentar var: Ska ni befolka hela världen? Du har ju redan tre friska barn :-((( Vi gick båda ut och grät och det tog lång tid innan vi vågade söka hjälp efter den betan. Men som sagt. I dag har vi tre bonusar och två gemensammma. Alla lika grymt älskade. Och ja.. Det händer att jag skriker åt mina egna barn nu ... man är ju som sagt inte mer än människa.

2010-03-15 @ 22:32:00
URL: http://graamusen.blogspot.com
Postat av: A

Jaha ja, så tyckte du. Men planera tycker jag faktiskt man visst kan göra, så länge man är medveten om att planerna inte är annat än just planer. Man behöver ju inte utgå från att det värsta ska hända innan man ens försökt!

2010-03-15 @ 23:10:40
Postat av: Anna

Med mig är det väldigt väldigt ledset just nu! Så det är inte särskilt bra. Hoppas jag kan somna en stund iallafall ..jag skulle behöva det!



Förstår dig med det du skriver. Själv kan jag känna väldig avundsjuka så fort jag ser någon med barn ..och det smärtar ofta i mig när jag ser barn. Jag längtar så otroligt mycket efter familj och barn, har alltid drömt om en stor kärleksfull familj. Så är jag nu 38 år och lever själv ..och till råga på allt blivit arbetslös. Känns så hopplöst många gånger. Och avundsjukan finns där. Fast samtidigt så kan jag också blir så där lycklig och glad när jag ser kärleksfulla familjer. Glad och lycklig för deras skull. Som när jag läser din blogg, så blir jag så glad för din skull att du har Edie. Det berör mig oerhört. Så det är verkligen blandade känslor.

2010-03-15 @ 23:21:25
Postat av: Camilla

Bara fint här :-)

Åker till Sälen idag direkt efter jobbet, ska bli underbart. Ska försöka ställa 2-åringen på ett par skidor bara för att hon ska få göra lite lika storebror (5 år), annars blir det nog liv i luckan.



Har flera runt mig som har känt precis som du när dom försöker skaffa barn och jag förstår så mycket som det går när man inte varit i samma situation själv. Några har lyckats och andra inte och jag lider så med dom.



Kram Camilla i Uppsala

2010-03-16 @ 08:35:47
Postat av: Nettan

Jo tack, allt är toppen =)

Jag förstår faktiskt helt vad du menar även om jag inte varit där själv. Är en av de "på andra sidan". Jag kan dock faktiskt känna lite same same fast different - att jag nästan går omkring och har dåligt samvete över att vi fått våra fyra fina utan att ha behövt kämpa ett dugg, när jag hör om de som inte har eller har haft samma tur. Och det blir ju också lite knasigt.. Men är som sagt vidunderligt tacksam och önskar alla samma lycka!

2010-03-16 @ 10:03:26
URL: http://metrobloggen.se/varvra
Postat av: Elin

Kan det möjligen var nina som ska ha barn igen. Kul för henne isåfall!

2010-03-16 @ 11:19:43
Postat av: Camilla

Hej Kim. Första gången som jag är inne o läser i din blogg, jag är dotter till Annika på gymmet :)

Känner igen mig i dina tankar, jag har pcos o fick kämpa för barn nr1 i 2,5år. Märkligt nog kom 2an utan beställning! Det sker mirakel :)

Hoppas att ni kommer att trivas i Tyresö!

Hälsningar från Camilla Stjärne

2010-03-16 @ 11:45:07
URL: http://stjarne.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0