Kim Kärnfalk

Uppe med tuppen! Jag väntar på taxin som ska ta mig till Vasagatan och Hertz. Där väntar teamet och sedan bär det av ditt Järvsö. 700 vinnare i ett och samma postnummer, det är inte klokt. Förresten, är ni med i postkodlotteriet? 

Nu åker jag till mitt vattenhål och hämtar kraft. Ses när huset är målat. Kram!

Jag tillhör de människor som inte gillar kli- strumpbyxor och klänning. Men jag gillar musik. Det var faktiskt riktigt mäktigt att vara på plats igår. Man fick champagne i lobbyn och alla låtsades ha trevligt i väntan på att det skulle starta. Det fanns två klädkoder: de som skulle på den efterföljande middagen och de som "bara" fick vara med på prisutdelningen, Jag och Anders slapp ha långklänning respektive frack. Första delen tillägnades Reneé Fleming som är en världsberömd operasångerska. Till hennes ära skulle det sjungas arior framförda av Sveriges främsta operaskrikerskor. Jag var livrädd för att bryta ihop av skratt, jag blir alltid lite nervös när det ska vara så pretto, men jag klarade mig ända tills Anders viskade: Pep inte hon falskt? Då brast det. Sedan var det Pink Floyds tur att hyllas. Det var enormt mycket bättre, enligt min smak. Konserten var slut vid sju och då gick jag och Anders ut på stan och åt en riktigt god middag. Konstigt egentligen, inga barn som avbröt eller pladdrade på, bara han och jag. Det var ovant, men jätteskönt som omväxling.

Idag pluggas det för morgondagens prov: Sängkomplikationer, blod och blodtryck samt omvårdnad vid feber.

Mitt liv slängs mellan ytterligheter. Jag gillar det.

Ps: Jag glömde tända ljus för mig själv i lördags, men jag pussade på ett ljus och tände det för mormor istället. Kändes bra. Ds

Jag tycker det är roligt att så många människor hittar hit och läser min blogg. Det är fantastiskt. Det är ännu roligare när ni skriver en rad så jag vet att ni varit här:-)

Idag ska jag gå på Polarpriset och jag vet inte vad jag ska ha på mig, riktigt. Vi får se. Pink Floyd vinner prid, det ska bli spännande. Jag har bara blivit inbjuden till Polarpriset en gång innan, 2001, men då jobbade vi så mycket att jag inte hann gå. Jag återkommer med alla detaljer imorgon.

Trevlig eftermiddag och kväll!

Nu åker jag till Uddevalla. Jag ska återinviga min dop och konfirmandkyrka. Jag ska dessutom passa på att tända ett  ljus för mig och mitt östrogen. Trevlig helg!

varför inte jag? VARFÖR INTE JAG? alla andra kan ju.

Igår hade jag min bästa spelning nånsin. Jag sjöng falskt, sjöng fel, började skratta mitt i låtarna och jag grät. Aldrig har musik varit så på riktigt som då. Tack Rockom för ett minne för livet. 

Min lillebror tar ingen skit. Så är det bara. Läs här

Dessutom har han inte fått sparken förtydligar LSK på sin hemsida.

Jag är helt besatt av denna kvinna. Min nya Alanis Morissette

Usch, vilken slö dag jag har. Känner mig helt utmattad. Kanske beror det på att vi var ute och delade ut pengar igår. Energinivån måste vara på topp hela dagen och när kvällen kommer är man helt slut. Roligt, men krävande jobb.

Jag ska berätta en hemlis. Jag har börjat träna och nu har jag så ont i varenda muskel så jag stapplar fram. Min PT heter Anna och jag hade min första träning i fredags. Idag kan jag resa mig från toaletten utan att skrika. Imorgon klockan sju är det dags igen. Jag återkommer om det. I år fyller jag 34 och om jag ska leva länge måste jag investera tid och energi på att bygga upp min kropp. Bilring läggs till bilring och ryggen värker. När jag ser mig i spegeln känner jag inte igen min egen kropp. Midjan är inte vad den varit. När jag kommer till gymmet känner jag mig så tafatt och dum, som om man måste ha ett sexpack för att kvala in, liksom. Jättekonstigt, för egentligen borde jag bara vara glad över att jag tagit mig dit. Men icke, istället kör jag negativt tänkande för att göra mig själv ännu mer obekväm i situationen. Jag måste skärpa mig, helt klart.

Om en vecka börjar jag skolan igen. Jag längtar. Massor. Rutiner, läxor och prov. Underbart!

Kollar in fjärde säsongen av Nip/Tuck. En riktigt bra serie.

Jag LÄNGTAR efter Tessan, Sara och Linn. Varför måste vi bo så långt bort från varandra?