Långlunch med extremt trevligt sällskap
Alla som känner mig vet att jag har myror i brallan och har svårt att sitta still någon längre tid. Idag var jag I Liljeholmen och åt lunch. När lunchen var över kollade vi på klockan: vi hade lunchat i en och en halv timme! Det måste vara något slags rekord för min del. Man lär så länge man lever.
När jag kom hem var Anders på väg till Kärrtorp med Edie redan inpackad i bilen. Jag motstod en impuls att slita ut henne, herregud vad jag hade längtat! Ett par timmar var för långt. Så kändes det. Fast det är bra att Edie och Anders myser sig själva utan att jag lägger mig i .
Just nu dricker jag te och surfar runt. Det är inte fy skam det heller.
När jag kom hem var Anders på väg till Kärrtorp med Edie redan inpackad i bilen. Jag motstod en impuls att slita ut henne, herregud vad jag hade längtat! Ett par timmar var för långt. Så kändes det. Fast det är bra att Edie och Anders myser sig själva utan att jag lägger mig i .
Just nu dricker jag te och surfar runt. Det är inte fy skam det heller.
Kommentarer
Postat av: Budda (Tina)
Ja man längtar, kan räcka med att de sover eller hur? Små mirakel.
Vill du ta en fika på Centralen i Sthlm en lördag i maj?:) Skall dit över helgen med dottern.
Ha en fin kväll.
Trackback
