Ingen är halv i vår familj

Min dotter har tre syskon. Jonna och Lisen är elva och Hampus sexton. Under min graviditet har jag hört vuxna fråga barnen hur det känns att få ett halvsyskon. Som om min dotter och hennes syskon delade på något som inte var helt. Som om deras kärlek till varandra inte var riktigt på riktigt eftersom de inte har samma mamma. Det har gjort mig ledsen. Såklart att de stora syskonen har en annan relation eftersom de delar samma historia men måste människor skriva det på näsan?

Jag har två syskon, Andreas och Linn. De är mina riktiga syskon trots att ingen av oss tre har samma pappa. Biologiskt sett alltså, samma pappa har vi och han heter Conny. Conny har dessutom ett barn med en annan kvinna och Johan är också ett syskon i skaran. Även om vi inte växt upp ihop på heltid räknas han också trots att varken jag eller Andreas har biologiska band till honom. Så egentligen kan man säga att jag har tre syskon. Min kärlek till dem är hel och klar. Inget halvt med det.

När Edie blir äldre kommer det gå upp för henne att vår familj är kraftigt reducerad varannan vecka. Då är storasyskonen hos sin mamma. Jag kan tänka mig att det kommer bli en sorg i Edie. Hon kommer själv förstå att hon är lite utanför. Det lär hon räkna ut utan vuxnas hjälp att sortera blodsband.

I min familj finns fyra barn, två hundar och två vuxna. Alla lika mycket värda och alla lika älskade oavsett vem som är släkt med vem.

Förresten är Edie den enda som är släkt med oss alla, hon kommer få trösta sig med det….


Kommentarer
Postat av: Vicktoria

Tänkvärt och lysande bra Kim.

Ni har så vackra barn och fin familj.



Halleluja för det.

2010-01-18 @ 01:25:12
URL: http://vick2ria.blogg.se/
Postat av: Birgitta

När min äldste son höll sin syster för första gången så var han 20 år. Hon var för tidigt född och vägde bara ett kilo. Han tog henne så varligt i sin famn, kysste henne ömt, tittade på mig med lysande ögon och utbrast: Mamma det finns riktigt små syskon men det finns inga halva bara så att du vet det.

2010-01-18 @ 04:35:54
Postat av: Monica R

Tack att du sätter ord på det! jag är själv inte uppvuxen med min bio-pappa, men har en pappa, som är det till 100% i mina ögon. Jag har en lillebror. Första gången nån sa nåt om halvbror var när jag gick i gymnasiet och jag var väldigt chockad.. för jag hade aldrig tänkt så:-)



Så att inte göra skillnad på barnen var i mitt fall väldigt lyckat ler



kram och lycka till med prinsessan

Monica R

2010-01-18 @ 10:48:23
Postat av: elise

vad roligt att läsa om er familj på ett sånt sätt som du beskriver. Jag skulle bara vilja betona möjligheten för Edie "varannan" vecka, det behöver inte ses som ett bekymmer att vara på solokvist med mamsen o papsen - kanske ibland tom tvärtom - att få vara "centum i universum" i sju dagar (sådär speciellt som det kan bli när det inte finns nån konkurrens alltså) Att inte behöva dela med sig utan NJUTA av er uppmärksamhet till 200 procent. Kramar från oss =)

2010-01-18 @ 15:31:28
Postat av: Åsa-gåsa

Bra skrivet!



Själv är jag uppväxt i en "traditionell familj" och har ofta använt begreppet halvsyskon och liknande. För mej ligger det ingen värdering i det. Har inte tänkt på att det kan uppfattas så som du beskriver det, men så är det ju så klart. Tackar för tankeställaren!

2010-01-19 @ 09:00:40
Postat av: SkellefteLinda

Vår familj är också ett lapptäcke - stor, vacker, brokig och färgglad! När lilla länken Molly kom till världen blev hon förstås mittpunkten och den som förenade oss alla, om än bara blodsligt.



De stora barnen har kommit och gått, varannan vecka. Molly har glatt sig stort åt deras ankomst, och ledsamt sett dem åka igen. Förmodligen romantiserade hon ganska tidigt om vad som egentligen försegick när storbarnen inte var hos oss! Så, när hon var tre sa hon kaxigt "När jag blir stor ska jag OCKSÅ fara till mina ANDRA föräldrar!"



:-) Lycka till med er nya, utökade familj!

/Linda och Gemdales Xcellent Xera (Tia)

2010-01-19 @ 11:02:00
Postat av: isabel

Jag har åtta (!) "halvsyskon, jag är det enda ensambarnet....jag har en storbror på 54 i Söderhavet, 2 storsyrror i Nacka o Knivsta o 4 småsyskon lite här o där o så nån till ute i världen. Jag säger storasyrra o lillasyrra o min bror. Aldrig halv.



Tror det var Felix Herngren som i en intervju sa att deras nya bäbis fungerade som ett plåster för hela familjen.....det var gulligt sagt

2010-01-19 @ 21:52:46
Postat av: isabel

Jag har åtta (!) "halvsyskon, jag är det enda ensambarnet....jag har en storbror på 54 i Söderhavet, 2 storsyrror i Nacka o Knivsta o 4 småsyskon lite här o där o så nån till ute i världen. Jag säger storasyrra o lillasyrra o min bror. Aldrig halv.



Tror det var Felix Herngren som i en intervju sa att deras nya bäbis fungerade som ett plåster för hela familjen.....det var gulligt sagt

2010-01-19 @ 21:54:04
Postat av: isabel

Nej nu vet jag vad Felix Herngren sa! KLister:-D

2010-01-19 @ 21:56:17
Postat av: Carolina

Hej och grattis till er fina bebis!



Jag blir lite ställd när du skriver så bra om syskon, och sedan avslutar med att Edie är den enda som är släkt med alla.



Vi är en regnbågsfamilj och självklart är vår sons mamma (som inte fött honom) släkt med honom trots att de inte har biologiska band :(



Dåligt avslut på ett annars bra inlägg!

2010-01-20 @ 20:30:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0