Till min dotter
Du har precis somnat i min famn. Världen är så stor, så stor och du är så väldigt liten om man jämför. Men du har mig. Din alldeles egna mamma. Du kan känna dig trygg för jag kommer skydda dig med mitt liv. Ingen kommer kunna skada dig för då måste de ta sig förbi mig och det kan de inte. Jag kanske är kort till växten men jag kan ändå bli flera meter hög, som trädet du gillar att titta på genom fönstret när du ligger på skötbordet. Precis så hög kan jag bli, så du kan vara lugn. Om du blir rädd på natten jagar jag undan spökena med ett jättemorr. Då vågar de aldrig komma tillbaka igen. När du blir tonåring ska jag skrämma bort dina hjärnspöken så du kan få bli vuxen i lugn och ro. Med hela min styrka och kärlek ska jag skydda dig allt jag kan. Av mig ska du få rötter och vingar.
Jag har gjort mycket dumt i mitt liv men allt med dig blev alldeles på pricken perfekt. Dina vassa små naglar rivs precis som de ska och dina pyttetår spretar så gulligt när mjölken precis börjar flöda in i din mun och hela livet känns toppen för dig. Då tittar din mamma in i ett par blåa, perfekta ögon och din blick är så klok trots att du är ett barn. Tänk att jag och pappa gjort något så fint. Men lite hjälp på traven fick vi faktiskt.
När du blir större ska jag berätta om hur du kom till oss. Jag ska säga att vi var tvungna att få hjälp av Farbror Doktorn för att få ett så fint barn som vi faktiskt fick. Vi väntade och väntade på att du skulle bli till. Vid en viss tid varje månad så grät mamma för då visste hon att du inte fanns ännu och att hon fick vänta lite till. Plötsligt en dag satt du där inne i din mammas mage. Som en liten yttepytteprick satt du långt inne i mammas mage och där skulle du stanna i nio månader. Dina syskon pratade med dig, rakt in i magen. När Hampus pratade med sin mörka röst sparkade du allt du kunde, när tjejerna snackade låg du blickstilla och lyssnade. Mamma sjöng för dig varje dag och varje kväll. Du växte och växte. Så närmade det sig förlossningen. Då fick vi reda på nyheten. Du låg med rumpan först och vägrade vända på dig. Så speciell var du. Doktorn sa att det var bäst att operera ut dig så att du skulle må så bra som möjligt. Vi fick ett brev på posten. Där stod det att du skulle plockas ut ur mammas mage den trettionde december, dagen före nyårsafton.
Så kom dagen och så kom du.
Björn Ranelid säger att man ska bära sitt barn som den sista droppen vatten.
Så ska jag bära dig genom livet, Edie. Jag älskar dig.
Åh, vad fint skrivet! "Tänk att jag och pappa gjort något så fin". Precis så har jag också tänkt många gånger när jag tittar på mina barn.
Gud , jag blir alldeles tårögd när jag läser dina inlägg. Du skriver verkligen från hjärtat.. Kram <3
Okej Kim...jag kom till andra raden...sen var det kört. Det blev suddigt av tårar. Helt underbart att läsa.
Du skall bära ditt barn likt en droppe vatten i öknen. Sant.:)
Jag skrev ett brev till vår dotter när hon var ett halvt år. Det var till milleniumskiftet. :)
Tack Kim.
Från Tina, långt söderut
ååå gud vad fint skrivet.kram
Jätte jättefint skrivet Kim =) =)
Åh,så fantastiskt skrivit!Sitter här med en tår i ögat. Helt otroligt vackert! Det är riktig kärlek!
Jag blir alldeles varm inombords när jag läsaer vad du skriver, precis så är det. Ibland när jag tittar på min lille prins så känns det som om att hjärtat ska sprika av kärlek, och jag undrar hur ska jag kunna skydda honom från allt ont som finns ivärlden. Jag kan i dessa stunder känna en sådan maktlöshet för jag står bara inte ut med tanken på att något skulle hända honom eller att någon skulle vara elak och göra honom ledsen. Och den känslan växer sig starkare för varje dag som går. När jag tror att jag inte skulle kunna älska honom mer än vad jag gör så kommer det en ny svallvåg och sköljer över mig, det är helt otroligt omtumlande och alldeles, alldeles underbart. Kram till er båda Maggie ;)
Så fint skrivet ,man blir så rörd av ditt inlägg...Ja barnen är det käraste man har..Fint att spara och visa när han blir stor...:)Ta hand om er/kram
Så fantastiskt bra beskrivet! Jag är så glad att du har fått ditt lilla knytte!! Känslan när man håller sitt barn är så överväldigande att man inte kan mäta den i ord!! Jag blev så chockad över att man kunde älska någon så mycket när mathilda kom (och sen hände det igen med william) och det kommer bara att växa. Kärleken till ens barn är så oerhört stor så den finns inte i ord! Jag önskar dig och hela familjen allt gott! Kram Ulrika
Kärlek
Jättefint skrivet, känner igen känslan. Ville bara kommentera förra inlägget. Jag skulle vilja säga något possitivt. Tänk att ha en så bestämd dam redan från början. Hon talade ju så tydligt om för mor hur hon ville ha maten serverad. Kalas tycker jag. Den damen kommer att kunna gå hur långt som helst. Va bra att du tillslut förstod hur hon ville ha det. Skit i vad andra tycker. Det kommer du få göra hela livet med den damen :-)
Kim vad fint skrivet !! sitter här med morgonkaffet och tårar. Jag är så glad att du bloggar för du förgyller min dag med vad du skriver. jag är så glad för er skulle att ni efter långt kämpande fick er lilla Edie ! Hon är så fin ! Fina Kim jag önskar dig en fin lördag och antar att du ska se Melodifestivalen ? Minns när ni vann . Tårarna sprutade och mitt favortprogram var "Friends på turne " haha ! Kram
Längesen ja läste något så fint skrivet. Villken underbar mamma du är Kim. kram från lilla mig.
Åh så vackert! Sitter med stort leende på läpparna och tår i ögat.. Är så glad för din skull, att få en liten slår allt! Varmt lycka till och stor kram!
Vilken otroligt vacker kärleksförklaring till din dotter.
Hittade din blogg av en slump. Tror att det var genom nån gemensam vän på Facebook. Har läst i princip allt du skrivit och blivit mycket gripen. Att du väljer att berätta om er kamp för att bli gravida är modigt. Tror att många skulle bli hjälpta av att veta att det finns fler som är tvugna att kämpa för detta som så många tar för givet. Fler borde våga berätta, iaf för sina närmaste, för att slippa bära denna stora sorg och börda själva. Önskar er all lycka med denna största av gåvor. /Lisa i Uddevalla
Här sitter jag och blir tårögd..så vackert och fint skrivet!
Kim!
Du verkar vara en så varm och kärleksfull människa! Fantastiskt fint skrivet! Du sätter ord på sånt som jag många gånger tänkt om mina barn. Kärleken till sina barn är så otroligt stark så det ibland blir svårt att sätta ord på det hela men jag tycker du lyckades helt underbart bra med detta!
Och trots att jag inte känner dig så är jag så glad för din skull att du äntligen fick din älskade dotter till slut! Väl värd all väntan och alla tårar på vägen, eller hur?!
Stor kram och all kärlek till er! <3
Åh så vackert! Att ens barn kan väcka sådana enorma känslor gör att man ibland tappar andan av all kärlek.
Jag skall bära mitt barn som en vattendroppe genom livet.
KRAM Andrea
Vad fint skrivet!
Skriv ut det på ett fint papper och spara det till henne och ge det lite senare i livet. Det uppskattas säkert när hon blir större.
Söndagskram!
Vad vackert du skriver.
Ja gud vad man fajtas för sina barn. Och ja jag bär mina barn som den sista droppe vatten och gud nåde den som puttar till så att det skvätter ut, då får dom med mig att göra.
Många fina ord och mycket glädje! Hoppas att Du njuter av allt, tiden går så fort. Det bästa med det är nog att man tycker mer och mer sina "små" för varje år som går. Jag gläds med Er och hoppas ni alla har det riktigt riktigt gott. Många varma kramar från ett snöigt U-a
fint
